Många verksamheter, både företag och inom den offentliga sektorn, har backupström inkopplat för att minimera nedtiden vid eventuellt strömavbrott. Man förlitar sig i allt högre grad på någon form av reservkraft, framförallt för att upprätthålla viktiga funktioner och undvika produktionsstopp, ekonomiska förluster eller rentav farliga situationer. Sjukhus, datacenter och livsmedelsbutiker är bara några exempel där ett tillfälligt strömavbrott kan få allvarliga konsekvenser. Därför har det blivit allt vanligare att både små och stora aktörer väljer att koppla in eget elverk vid händelse av strömavbrott – allt för att minska sårbarheten och säkerställa en obruten drift. Detta kan röra sig om mobila reservaggregat till stora dieselgeneratorer som är fast anslutna. Vi kikar närmre på detta högst intressanta, och aktuella, område nedan.
Antalet strömavbrott som årligen sker här i Sverige
Enligt statistik från svenska energimyndigheter och branschorganisationer (till exempel Energimarknadsinspektionen) drabbas Sverige av hundratusentals strömavbrott årligen, men de flesta avbrotten är kortvariga och lokala. Snittlängden på ett avbrott har under senare år ofta legat kring 60 till 120 minuter, men variationerna är stora beroende på exempelvis väder, geografi och nätbolagets underhållsrutiner. Vid kraftiga stormar eller omfattande tekniska fel kan vissa regioner bli strömlösa under flera timmar, eller i mer extrema fall dygn. Dessa siffror speglar vikten av att ha en plan för reservkraft, inte bara i storskaliga industrier, utan även i mindre verksamheter och bostäder med särskilda behov.
Vad är reservkraft, elverk, nödgeneratorer etc.?
Reservkraft, eller elverk, nödgenerator, dieselaggregat, reservaggregat osv. (kärt barn har många namn), är ett samlingsbegrepp för olika tekniska lösningar som används för att leverera elektricitet när den ordinarie strömförsörjningen av någon anledning bryts. Det kan röra sig om permanent installerade reservkraftaggregat i industrimiljö, mobila elverk på byggarbetsplatser eller batteribackup-system vid kritiska IT-tillämpningar. Grundprincipen är att reservkraften ska kunna ta över elförsörjningen snabbt och sömlöst när ett avbrott uppstår, eller fungera som extrakraft i situationer där det ordinarie elnätet inte räcker till.
Reservkraft för permanent eller mobil applikation hittar du hos Satema AB – Gedigna dieselaggregat som får din verksamhet att fortsätta snurra, och snurra, och snurra, även under strömavbrott.
Här används reservaggregat i hög utsträckning
Reservkraft och elverk förekommer i många olika sammanhang, både inom den privata och offentliga sektorn:
Sjukhus och vårdinrättningar
Säkerställer att livsuppehållande utrustning fortsätter att fungera.
Datacenter och serverhallar
Förhindrar förluster av data och avbrott i digitala tjänster.
Industrier
Skyddar känsliga produktionsprocesser och undviker stora ekonomiska bortfall.
Butiker och livsmedelslager
Håller kyl- och frysanläggningar igång för att förhindra förstörda varor, men även för att hålla igång verksamheten i övrigt vad gäller passerkontroll, kassasystem, belysning osv.
Jordbruk
Ser till att viktig utrustning, som mjölkningsrobotar, inte stannar i händelse av strömavbrott.
Offentliga verksamheter
Myndigheter, kommunala inrättningar och räddningstjänst där driften är avgörande för samhällets funktion.
I allt större utsträckning har även privatpersoner börjat överväga att koppla in ett eget elverk för att stå redo vid eventuella strömavbrott, särskilt i områden där det finns risk för långa eller frekventa avbrott, exempelvis glesbygdsområden med väderutsatta elnät.
Olika varianter av elverk
Det finns en rad olika elverk (ibland kallade generatorer eller reservaggregat), som varierar i storlek, prestanda och teknisk konstruktion. Några exempel:
Portabla elverk
Mindre och mer flexibla lösningar som kan flyttas mellan olika platser. Vanliga för fritidshus, evenemang eller byggarbetsplatser där man behöver tillfällig elförsörjning.
Stationära dieselgeneratorer
Fast installerade elverk i exempelvis industriella anläggningar, sjukhus eller datacenter. De utgör ofta en del av en större reservkraftsinstallation med automatiska övervaknings- och växlingssystem.
Batteribaserade system (UPS)
Används ofta vid känsliga IT-tillämpningar där även korta strömavbrott kan skada utrustning eller resultera i dataförluster. En UPS (Uninterruptible Power Supply) ger omedelbar strömtillförsel när nätspänningen sjunker, men är oftast inte avsedd för längre drift utan snarare för att täcka glappet tills ett större aggregat startar.
Valet av elverkstyp beror på flera faktorer: nödvändig effekt, miljöhänsyn, lokalens storlek och vilka applikationer som ska drivas. Inom professionella anläggningar förekommer ofta parallellkopplade aggregat för att säkerställa hög redundans och kunna hantera mer omfattande laster.
Drivmedel – är diesel vanligast?
I dag är diesel det vanligaste drivmedlet för större reservkraftaggregat och elverk. Det beror delvis på att dieselmotorer, särskilt i stationära anläggningar, är driftsäkra, robusta och kan leverera hög effekt under lång tid. Diesel är också relativt enkelt att lagra, vilket är viktigt för verksamheter som behöver garanterad tillgång till bränsle oavsett yttre omständigheter.
Det finns dock flera andra bränslealternativ som blivit alltmer intressanta, inte minst av miljöskäl:
Bensin
Oftast för mindre, portabla elverk. Passar för tillfälliga behov men är sällan att föredra för tung industri eller kontinuerlig drift.
Naturgas och biogas
Används i vissa större anläggningar, bland annat för att sänka utsläppen av koldioxid och andra skadliga ämnen. Gasdrivna generatorer är dock mer känsliga för bränsletillförselns infrastruktur.
HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja)
Ett förnybart dieselalternativ som har blivit populärt inom transportsektorn och nu även i vissa elverksapplikationer.
Batterier/solceller
För mindre anläggningar kan man kombinera energilagring i batterier med lokal solcellsproduktion, men detta är än så länge relativt kostsamt vid större effektbehov och kräver oftast en traditionell generator som komplement vid längre avbrott.
Verksamheter som är starkt beroende av nödkraft
Många samhällsviktiga funktioner är som ovan nämnt beroende av nödkraft. Sjukhus är ett välkänt exempel: i operationssalar och på intensivvårdsavdelningar är det helt nödvändigt att all utrustning förblir strömsatt. Tågtrafik och flygplatser är andra sektorer där reservkraft säkrar signal- och styrsystem. Även livsmedelsindustrin, kyltransporter och datacenter är ofta helt beroende av kontinuerlig strömtillförsel för att verksamheten inte ska stanna av eller att värdefull data ska gå förlorad.
Inom tillverkningsindustrin kan även korta strömavbrott orsaka allvarliga produktionsstopp, förseningar och i värsta fall skador på dyra maskiner. För dessa verksamheter är det inte bara en trygghetsfråga att ha reservkraft, utan också ett sätt att skydda stora ekonomiska värden och mänskliga resurser.
Vanligaste elverket för hemmabruk
För villaägare eller boende på landsbygden som vill koppla in eget elverk vid uppkomst av strömavbrott, så är det portabla, bensin- eller dieseldrivna elverk som dominerar. Dessa enheter är relativt lätta att hantera, men kräver fortfarande viss teknisk kunskap för att installeras säkert. Ofta räcker ett elverk på några kilowatt (till exempel 3–5 kW) för att täcka basbehovet i en normalstor villa – som uppvärmning via pelletsbrännare eller värmepump, kyl och frys, samt viss belysning. Ska man även driva större apparater som elpannor eller mer krävande verktyg krävs dock kraftigare aggregat.
Många väljer numera så kallade inverter-elverk som ger en stabilare och renare strömkvalitet, vilket är viktigt för känslig elektronik (datorer, TV-apparater, modem med mera). Dessutom är dessa modernare varianter ofta tystare och mer bränslesnåla än äldre modeller.
Dieselgeneratorer inom bygg och entreprenad
Inom bygg- och anläggningsbranschen är dieselgeneratorer närmast standard för tillfällig elförsörjning. På arbetsplatser utan anslutning till det fasta elnätet används de för att driva tunga verktyg, belysning och maskiner. Ofta arbetar man i miljöer där strömåtgången är ojämn, och dieselaggregat har fördelen att de kan leverera stor effekt snabbt. De är också robusta nog att klara av de påfrestningar som ofta förekommer på en byggarbetsplats, som damm, vibrationer och varierande temperaturer.
Samtidigt ökar intresset för mer miljöanpassade lösningar, särskilt där arbetsmiljökrav, bullerbegränsningar och utsläppsregler skärps. Leverantörer erbjuder därför hybridaggregat där en dieselgenerator kombineras med batterilagring, vilket minskar både bränsleförbrukningen och bullernivån.
Lagar och regler vad gäller reservaggregat
Att installera och använda reservkraftaggregat i Sverige är föremål för flera regelverk, där Elsäkerhetsverket och andra myndigheter har en central roll. De viktigaste aspekterna rör elsäkerhet, arbetsmiljö och miljöpåverkan:
Elsäkerhet
När man ska koppla in ett eget elverk vid strömavbrott är det avgörande att anläggningen är rätt dimensionerad och att inkopplingen sker via en godkänd omkopplare eller överföringsbrytare. Detta förhindrar så kallad ”back feeding” – att elverket råkar mata in ström på det publika elnätet och därmed utsätter elnätsarbetare för livsfara.
Miljölagstiftning
Större dieselgeneratorer kan vara anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken, beroende på effekt och utsläpp. Kommunen och länsstyrelsen kan ställa krav på placering, bullernivåer och eventuella utsläppsbegränsningar.
Arbetsmiljö
Inom industrin måste reservkraftsutrustning installeras och hanteras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Buller, avgaser och hantering av bränslen är exempel på områden som kan omfattas av föreskrifter.
Brandskydd
Förvaring av bränsle och placering av elverk måste ske på ett säkert sätt för att undvika brandrisk. I vissa fall krävs brandklassade rum och särskilda släcksystem.
Underhåll och driftsäkerhet
För verksamheter som lagstadgat måste upprätthålla driften (exempelvis sjukhus och vissa samhällsfunktioner) ställs ofta krav på regelbundna tester och dokumentation. Aggregat ska provas för att säkerställa att de startar och levererar nominell effekt när så krävs.
Många av dessa regler återfinns i förordningar och föreskrifter från Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket, Boverket och andra myndigheter. Eftersom regelverken kan ändras över tid är det klokt att hålla sig uppdaterad och konsultera sakkunniga vid nyinstallation eller uppdatering av äldre anläggningar.
Summering – fördelarna med att koppla in ett eget elverk vid strömavbrott
Behovet av reservkraft har blivit alltmer uppenbart i takt med att samhälle och industri har digitaliserats och blivit beroende av en obruten elförsörjning. Oavsett om det är en större industri eller en privatperson i en villa, kan ett välplanerat och korrekt installerat elverk göra stor skillnad vid oväntade strömavbrott. Att koppla in ett eget elverk vid strömavbrott innebär inte bara bekvämlighet, utan kan i vissa fall vara avgörande för att rädda liv, skydda kritisk infrastruktur och undvika omfattande ekonomiska skador.
För den som överväger att skaffa ett elverk för hemmabruk eller reservkraft till sin verksamhet är det viktigt att väga in tekniska krav, säkerhetsaspekter, miljöpåverkan och befintliga regelverk. Tack vare den snabba utvecklingen inom både bränsle- och batteriteknologi finns i dag lösningar för de flesta behov, vare sig man vill trygga familjens bekvämlighet eller driva en tung industri utan driftstopp. Seriositet och noggranna förstudier, tillsammans med expertstöd, är alltid den bästa vägen för att hitta det mest kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara valet av reservaggregat.
Tips! Läs gärna mer om reservkraft hos Energimyndigheten.
