Inom bygg- och anläggningsprojekt används schaktmassor frekvent för att skapa stabila underlag, fyllnadsytor och för att återanvända befintligt material på plats. Det är vanligt att schaktmassor från exempelvis grävning eller rivning används som utfyllnadsmaterial för att stabilisera mark, bygga upp höjdskillnader eller jämna ut områden där byggnader eller infrastruktur ska stå. Denna text går igenom hur hantering av schaktmassor sker i praktiken, vilka regler som gäller och vilka typer av schaktmassor som kan återanvändas direkt på plats.
Schaktmassor: Vad menas med det?
Så kallade schaktmassor är de material som uppstår vid schaktning, då mark och jord grävs upp för att ge plats åt bygg- och anläggningsprojekt. Dessa massor kan bestå av naturliga material som jord, grus och sten, men de kan också inkludera byggnadsrester som betong, tegel eller asfalt från rivna konstruktioner. Schaktmassornas sammansättning varierar beroende på typen av projekt och markens ursprungliga innehåll, och massorna klassificeras ofta som antingen rena, blandade eller förorenade. Klassificeringen avgör hur och var de kan återanvändas, och vilken typ av hantering de kräver.
De olika typerna av schaktmassor kan delas upp enligt följande:
Fyllnadsmassor
Detta är material som används för att fylla ut och stabilisera mark, exempelvis vid skapandet av släta ytor för byggnader eller vägar. Fyllnadsmassor är vanligtvis rena och består ofta av jord och sten som är lämpliga för att användas direkt på plats.
Schaktmassor
Ett bredare begrepp som omfattar alla typer av massor som uppkommer vid schaktning. Detta inkluderar både fyllnadsmaterial och avfallsmassor från rivningar, där vissa kan återanvändas medan andra, såsom förorenade massor, kräver särskild hantering och bortforsling till godkända mottagningsplatser.
Vad schaktmassor används till inom bygg och entreprenad
Inom bygg- och anläggningsbranschen har schaktmassor som sagt en central roll för att skapa stabila, säkra och hållbara underlag inför olika typer av konstruktioner. Schaktmassor används i hög utsträckning för att jämna ut och stabilisera marken, vilket är avgörande för att undvika sättningar och ojämnheter i byggnationer. De kan fyllas i områden där nivåskillnader behöver justeras, vilket är vanligt vid vägbyggen och skapandet av parkeringsplatser och ytor. Dessutom används massorna för att förbättra dräneringsegenskaper, särskilt i områden där marken behöver extra stöd för att avleda vatten och förhindra vattenansamling. I vissa fall kan massorna även fungera som grundmaterial för konstruktioner och anläggningar där ett fast och jämnt underlag är kritiskt, exempelvis i byggandet av broar, tunnelstrukturer och andra stora infrastrukturprojekt.
Schakta med eller utan bygglov
Schaktning kräver oftast en form av bygglov, eller snarare marklov, särskilt om markens nivå förändras i större utsträckning. Exakt vilka regler som gäller kan variera mellan kommuner, men generellt behövs bygglov om schaktningen innebär en betydande påverkan på landskapet eller om byggnaden som schaktningen är avsedd för kräver bygglov. I mindre projekt eller för enklare schaktningar kan bygglovsfri hantering vara tillåten, men det är alltid klokt att kontrollera lokala föreskrifter för att undvika eventuella lagöverträdelser, som i sin tur kan innebära vite.
Betong som fyllnadsmaterial
Betong kan ibland användas som fyllnadsmaterial, men detta beror på dess innehåll och eventuell förorening. Enligt svenska miljöbestämmelser får endast rena, oförorenade massor användas som utfyllnad. Betong med föroreningar, exempelvis armering eller kemiska rester, behöver hanteras på ett korrekt sätt och får ofta inte återanvändas direkt i naturmiljö. Återanvändning av betong kan vara tillåten i specifika projekt om betongen är testad och godkänd, men kräver i många fall tillstånd från myndigheter, såsom Länsstyrelsen.
Återanvändning av schaktmassor – Hantering med omsorg
Rena och oförorenade schaktmassor, som naturlig jord och krossat stenmaterial, kan oftast återanvändas direkt som fyllnadsmaterial i samma projekt. För material som bland annat betong och tegel krävs det att de klassificeras som IFA-massor, vilket innebär att de är Inertiskt Föroreningsfritt Avfall och därför inte utgör en risk för miljön. IFA-massor är ofta godkända för återanvändning, men även här måste de uppfylla specifika miljökrav.
Återvinning direkt på plats med siktskopa
En siktskopa är en särskilt framtagen utrustning som används för att sortera och återvinna schaktmassor direkt på byggarbetsplatsen, vilket innebär både tids- och kostnadsbesparingar. När siktskopan är hydrauliskt styrd kan den enkelt monteras på grävmaskiner och hjullastare, vilket gör den mångsidig och effektiv för olika typer av arbetsplatser. Genom att integrera en siktskopa i byggprocessen kan företag snabbt separera rena fyllnadsmaterial från föroreningar och oönskade partiklar, vilket bidrar till att massorna kan återanvändas utan att de behöver transporteras bort för behandling.
Siktskopor är utrustade med ett siktverk som möjliggör fraktionsseparering, där de minsta partiklarna kan siktas ut för användning som fyllnadsmaterial, medan större och oönskade materialdelar kan lämnas kvar eller transporteras till en deponi. Denna teknologi bidrar även till en förbättrad hållbarhet på byggarbetsplatsen, eftersom den minimerar mängden avfall som behöver transporteras bort, vilket minskar både koldioxidutsläpp och belastning på vägtrafik.
För anläggningsarbeten som kräver stor mängd fyllnadsmaterial, kan siktskopor vara särskilt värdefulla då de möjliggör återvinning och återanvändning av lokalt befintliga massor. Exempelvis kan stenar och krossbart material bearbetas direkt på plats och omvandlas till användbart utfyllnadsmaterial, vilket reducerar behovet av nyinköpta och transporterade material.
Har sorteringsskopor, siktskopor och krosskopor (kärt barn har många namn) hunnit fånga er uppmärksamhet ännu? Vi trodde väl det! Klicka er vidare till ALLU Group och deras hemsida för att utforska ett brett utbud av duktigt bra siktskopor, vilket garanterat kommer ta er verksamhet till nya höjder. Dessa innovativa skopor krossar, blandar och sorterat material i ett ynka steg, vilket gör att det är redo för återanvändning eller varför inte sälja vidare de rena massorna och göra sig en slant?
Om massorna inte kan återanvändas
Ifall schaktmassorna däremot inte kan återanvändas, måste de transporteras bort till en godkänd deponi eller behandlingsanläggning. Här tas de om hand för att säkerställa att de inte utgör någon miljörisk. I vissa fall kan massorna återvinnas som byggmaterial efter behandling, men det beror på massornas kvalitet och innehåll.
Vad som räknas som förorenade schakmassor
Förorenade massor är schaktmassor som innehåller miljöskadliga ämnen som tungmetaller, kemikalier eller andra föroreningar. Detta inkluderar exempelvis massor från industriområden, gamla deponier eller rivningsobjekt med asbest och farliga kemikalier. Förorenade massor kräver ofta omfattande tester för att fastställa föroreningsgraden och behöver hanteras enligt särskilda miljölagar för att minimera risken för miljöpåverkan.
Gräva ner betong under marken
Att gräva ner betong eller andra byggmaterial direkt i marken är starkt reglerat. Enligt miljölagstiftningen får endast rena massor återanvändas direkt i markmiljö, vilket innebär att betong och andra konstgjorda material behöver vara testade och fria från föroreningar för att de ska få grävas ner. Det finns strikta regler och tillståndsprocesser för att säkerställa att nedgrävda massor inte påverkar mark och vatten negativt.
Bortforsling: Vad hantering av schaktmassor kostar
Kostnaden för att forsla bort schaktmassor varierar kraftigt beroende på mängd, transportsträcka och avfallshanteringsavgifter. Vanligtvis kostar det flera hundra kronor per kubikmeter att schakta bort och deponera massor, och priserna kan stiga rejält om massorna är förorenade och kräver särskild hantering.
Vem som får ta emot schaktmassorna
Endast godkända behandlingsanläggningar och deponier får ta emot schaktmassor. Detta säkerställer att massorna hanteras på ett miljösäkert sätt och att eventuella föroreningar behandlas korrekt. För företag som vill bli av med schaktmassor är det viktigt att anlita en godkänd transportör och mottagare, för att följa gällande miljölagar och undvika tråkiga påföljder.
Lagar och regler som gäller för masshantering
Hantering av schaktmassor regleras i Sverige främst av miljöbalken, som ställer krav på att avfall hanteras på ett sätt som skyddar miljön och människors hälsa. Vidare krävs det ofta tillstånd från lokala myndigheter för att hantera eller transportera schaktmassor. Det är också viktigt att följa regelverk för avfallstransporter och deponering, vilket innebär att alla som hanterar schaktmassor måste hålla sig uppdaterade på de senaste lagarna för att säkerställa en laglig och hållbar hantering.
Läsvärt: På Naturvårdsverkets webbplats kan ni läsa mer om ”Masshantering och användning av massor i anläggningsarbete”.
Vi summerar – Hantering av schaktmassor
Att hantera schaktmassor på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt är en stor del av hållbar utveckling inom bygg och anläggning. Att återanvända massor när det är möjligt, och följa gällande regelverk, så kan företag minska sina miljöavtryck och samtidigt spara resurser. Denna process kräver noggrann planering, kunskap om lagar och tillgång till rätt utrustning som siktskopor, sorteringsverk och dylikt, vilket gör att branschen kan hantera material på ett både säkert och kostnadseffektivt sätt.
I vår nästa artikel här på Nordin Informer, mer känt som enbart ”Informer”, diskuterar vi kring byggbelysning, vilket är ett viktigt komplement till alla anläggningsprojekt, vare sig det gäller nybyggnation eller masshantering.
