Sedan början av 2000-talet, så uppskattar man att runt 1,7 miljoner arbeten försvunnit inom tillverkningsindustrin, och ersatts av robotar. Eller ja, det kanske är lite väl enkelt uttryckt. Anledningen är att jobb sällan försvinner bara rakt av sådär. I stället är det vissa moment som automatiseras, medan andra uppgifter växer fram, sådana som robotar inte klarar av. Det som däremot är tydligt, är att produktionsautomation har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Antalet industrirobotar har bokstavligen skjutit i höjden, och fabriker idag ser faktiskt helt annorlunda ut jämfört med för bara 20–30 år sedan. Det går fort när man har roligt!
Så även om robotarna har blivit fler, så har ju vi människor inte bara försvunnit – rollen har dock ritats om litegrann.
Från hantverk till fabriker – början på något nytt
Om vi backar bandet ett par hundra år, så hamnar vi mitt i den industriella revolutionen. Det är här fabriken, som vi känner den idag, börjar ta form.
Tidigare var produktionen utspridd, ofta i små verkstäder eller hem. Men med nya energikällor som vatten- och ångkraft blev det plötsligt möjligt att samla både maskiner och arbetskraft på ett ställe. Det var startskottet för storskalig tillverkning.
En viktig pusselbit var arbetsdelningen. I stället för att en person gjorde en hel produkt själv, dvs. från början till slut, delades processen upp i mindre steg. Det kanske låter givet idag, men då var det en ganska häpnadsväckande idé – och den gjorde enorm skillnad för produktiviteten.
Hantverk i all ära!
Före fabrikernas framtåg, så var hantverket kung! Smeder, snickare och andra yrkesgrupper tillverkade produkter med stor skicklighet, ofta på beställning. Det innebar hög kvalitet, men också att produktionen var långsam och svår att skala upp.
Samtidigt fanns det något som kallades putting-out-systemet. Kort sagt: en beställare skickade ut material till människor som arbetade hemifrån, som i sin tur tillverkade delar av en produkt. Det var lite som en tidig, analog version av distribuerad produktion.
Det är lätt att se tillbaka på den här tiden med nostalgi, även om man inte upplevt det personligen, men den var heller inte särskilt effektiv eller strömlinjeformad. Fabrikerna löste mycket av det – även om de förde med sig sina egna hinder längs med vägen.
Industrins utveckling – milstolpar på vägen till produktionsautomation
Om vi tar en titt på industrins historia, så ser man faktiskt ganska tydliga ”språng” där allt förändras på kort tid.
Under 1800-talet handlade det mycket om mekanisering, dvs. maskiner tog över det tunga arbetet och produktionen ökade därmed kraftigt.
Sedan kom massproduktionen i början av 1900-talet. Henry Fords löpande band är det klassiska exemplet – en lösning som gjorde det möjligt att producera stora volymer snabbt och relativt billigt.
Efter andra världskriget började automationen ta fart på allvar. Elektronik och styrsystem gjorde maskiner mer självständiga, och redan under 1960-talet dök de första industrirobotarna upp, med bland annat gripdon osv.! Nu händer det grejor!
Därefter kom såklart datorer och company, med CNC-maskiner och programmerbara styrsystem. Och idag? Ja, nu pratar vi om uppkopplade fabriker, AI och realtidsdata – det som ofta kallas Industry 4.0.
Det är en rätt fascinerande resa att följa: från ånga och kugghjul till mjukvara och algoritmer, skulle man kunna säga.
Hur automatiserad är tillverkningen idag?
Det är lätt att få intrycket att fabriker idag är helt robotiserade, men verkligheten är inte riktigt där ”ännu”.
Visst – inom vissa branscher, som fordonsindustrin, har automationen kommit väldigt långt. Där är det inte ovanligt att robotar sköter stora delar av produktionen. Spana bara in bilden nedan!
Men i många andra fall jobbar vi människor och maskiner tillsammans. Det gäller särskilt där produkterna är avancerade, varierande eller kräver finjustering. Bägge kompletterar varandra på ett bra sätt, helt enkelt.
Så ja, industrin blir mer automatiserad – men det är långt ifrån en ”allt eller inget”-situation.
Stora aktörer inom produktionsautomation – och en närmare titt på Rexroth
Bakom kulisserna finns ett antal företag som driver utvecklingen framåt inom produktionsautomation.
Siemens är en tung spelare när det gäller digitala industrilösningar, med allt från styrsystem till avancerad mjukvara. ABB är kanske mest kända för sina robotar, men jobbar också brett med automation och elektrifiering.
KUKA, Yaskawa och FANUC är andra välkända namn inom robotik, särskilt i bilindustrin där deras lösningar är standard i många fabriker.
När det gäller Bosch Rexroth är de lite av en ”osynlig ryggrad” i många produktionssystem. De syns inte alltid lika tydligt som robotleverantörerna, men deras teknik finns ofta där i bakgrunden.
Rexroth fokuserar mycket på rörelsestyrning, drivsystem och linjärteknik – alltså det som faktiskt får maskiner att röra sig exakt som de ska. För det vore ju dumt om en robot ska montera en bildörr, och helt sonika råkar köra robotarmen genom rutan. Det kan alltså handla om allt från transportband och monteringslinjer till avancerade produktionsceller.
En av deras höjdpunkter, är att de jobbar modulärt. Det innebär att företag kan bygga upp sina produktionssystem steg för steg, snarare än att behöva göra allt på en gång. Det passar särskilt bra då flexibilitet blir allt viktigare, så att man slipper gå ”all-in” med sina investeringar.
Dessutom ligger Rexroth långt fram när det gäller mjukvara och uppkopplade system. De jobbar mycket med öppna plattformar och standarder, vilket gör det enklare att integrera olika delar i en fabrik.
Kort sagt: medan vissa företag bygger robotarna, så ser Rexroth till att allt hänger ihop och rör sig som det ska.
Har vi en plats i framtidens fabriker?
Något som många är väldigt oroliga över, är om vi människor överhuvudtaget kommer att behövas i fabriker och industrier framöver. Självklart, skulle vi säga!
Men arbetsuppgifterna förändras såklart, den saken är säker.
I stället för att stå vid ett löpande band och göra samma moment om och om igen, handlar det allt mer om att övervaka system, analysera data och lösa problem när något inte fungerar som det ska.
Underhåll och service blir också viktigare. Ju mer avancerade systemen blir, desto större blir behovet av människor som förstår hur de fungerar – och kan fixa dem när de inte gör det.
Så även om vissa jobb försvinner, så tillkommer andra. Och ofta kräver de en annan typ av kompetens, varav skola och utbildning blir en väldigt viktig del i det hela.
Fördelar och nackdelar – vad innebär det här egentligen?
Det finns faktiskt många uppenbara fördelar med ökad produktionsautomation, även om det kanske inte ser ut så vid en första blick.
Produktion och tillverkning kan ske snabbare, mer exakt och med jämnare kvalitet. Farliga (och kanske tråkiga?) arbetsmoment kan automatiseras bort, vilket förbättrar arbetsmiljön. Dessutom kan företag producera mer med mindre resurser, vilket i många fall även är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Men det är inte bara fördelar, såsom med allt annat finns även ett par nackdelar, vilket kanske är fel ordval dock.
Automatisering kräver stora investeringar, och systemen kan vara mycket avancerade att både montera, installera och underhålla. Om något går fel kan det få stora konsekvenser, särskilt i högt automatiserade fabriker.
Och så har vi ju arbetsmarknaden. Vissa roller försvinner eller förändras snabbt, vilket kan skapa osäkerhet. Samtidigt uppstår nya jobb – men de kräver ofta annan kompetens, vilket gör att vidareutbildning ofta blir ett krav.
Kuriosa: Fabriker med och utan människor
Vissge du att det idag finns fabriker som nästan kan köras utan människor överhuvudtaget? Inom vissa delar av elektronik- och robotindustrin har man kommit så långt att produktionen i princip kan rulla dygnet runt utan bemanning – så kallade ”lights-out-fabriker”. Det här är produktionsautomation i hög grad, om man säger så!
Samtidigt finns det andra industrier där vi människor fortfarande är en stor del av kakan. Flygindustrin är ett bra exempel, där precision, säkerhet och komplexitet gör att automatisering har sina gränser.
Det intressanta är att båda dessa ytterligheter lever parallellt med varandra. Det är inte en rak utveckling mot helt automatiserade fabriker – utan snarare en uppdelning beroende på vad som tillverkas.
Vi summerar: Produktionsautomation
Automation inom industrin, även kallat produktionsautomation, är inget nytt fenomen som skedde över en natt, utan resultatet av en lång utveckling som började redan under den industriella revolutionen, en period då så mycket annat också fick sitt startskott.
Från hantverk och småskalig produktion har vi rört oss mot dagens högteknologiska fabriker, där robotar, mjukvara och data spelar en central roll.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att automatisering inte handlar om att ersätta människor rakt av. I stället förändras arbetsrollerna, och vi människor får en mer övervakande, analytisk och teknisk roll i produktionen.
Framtidens fabrik kommer därför sannolikt inte vara helt obemannad – utan snarare en plats där människor och maskiner samarbetar på NYA sätt.
Och kanske är det just där som den verkliga utvecklingen ligger: inte i att räkna bort oss människor, utan i att använda tekniken för att göra jobbet smartare.
Tips! Spana in vår nästa artikel här på Informer, där diskuterar vi om hydraulik. En teknik som vi bokstavligen inte klarar oss utan, då den med sin råa kraft utklassar allt inom elektriska motorer och pneumatik!
