Kontrastmarkering används för att effektivt förhindra olika typer olyckor. På just glasväggar, glaspartier, glasdörrar och stora fönsterrutor gör en kontrastmarkering det möjligt för oss att se, att det faktiskt finns ett fysiskt hinder framför – fastän det är transparent. Syftet är helt sonika att undvika att någon går rakt in i glaset, vilket både kan orsaka personskador och skador på byggnadens inredning. Vi gräver djupare i visuella säkerhetsmarkeringar i texten här under.
Vad innebär kontrastmarkering i allmänhet?
I grunden är kontrastmarkering en form av visuell säkerhetssignalering. Det är en tydligt synlig markering – ofta i form av prickar, ränder, geometriska former eller logotyper – som skapar visuell kontrast mot bakgrunden. Den placeras på ytor som är genomskinliga eller svåra att uppfatta med ögat, främst på glasytor.
Syftet är alltid detsamma: att hjälpa oss att uppfatta om det finns något där – särskilt i situationer där ljusförhållanden, stress eller synnedsättningar annars skulle kunna leda till att en genomskinlig yta förbises. Det handlar i förlängningen om både arbetsmiljösäkerhet och ansvarstagande design.
Kontrastmarkering används inte enbart på glas. Det är också vanligt förekommande på stolpar, pelare, trappsteg, dörrar, hissar, maskiner och andra objekt i den byggda miljön där det finns risk att alla personer inte uppmärksammar ett fysiskt hinder.
Hur kontrastmarkering används på glaspartier och glasdörrar
Glas i moderna kontor, skolor, sjukhus och andra offentliga miljöer är ofta tillverkade i säkerhetsglas – härdat eller laminerat – vilket minimerar risken för allvarliga skador om det går sönder. Men själva funktionen som säkerhetsbarriär räcker inte. Glas är fortfarande genomskinligt, vilket skapar en potentiell fara om det inte tydligt framgår att ytan är ett fysiskt hinder.
Kontrastmarkeringen fungerar då som ett ”optiskt stopp”. Det visuella mönstret ger ögat och hjärnan signaler om att en barriär existerar. Det gör att användaren omedelbart identifierar ytan, även i farten eller med perifert seende.
Den optiska effekten bygger på kontrast mot bakgrunden. Därför fungerar säkerhetsmarkeringen bäst om den anpassas efter omgivningens ljusförhållanden, färgsättning och arkitektur. I praktiken innebär detta ofta att markeringen är tvåfärgad (till exempel svart/vit) eller utförd i en stark kulör som skär sig mot bakomliggande miljö.
Glaspartier, glasväggar och glasdörrar finner du hos Nordic Dörr, men utbudet omfattar mycket mer än så, bland annat hittar du här även branddörrar, ljudisolerande dörrar, skjutpartier och skjutdörrar, brandglaspartier… välkommen!
Då krävs säkerhetsmarkering på glas – och andra föremål
Det finns flera situationer där kontrastmarkering är ett krav enligt svensk och europeisk standard. I Sverige regleras detta främst av Boverkets byggregler (BBR), Arbetsmiljöverkets föreskrifter och i vissa fall SS 914221 (en svensk standard för tillgänglighet i byggnader).
Exempel på kravsituationer kan då vara:
Offentliga byggnader
Entréer, korridorer, väntrum och andra ytor där glaspartier används och där det rör sig mycket människor.
Tillgänglighet för synnedsatta
Personer med nedsatt syn har rätt till en miljö där faror minimeras. Här är kontrastmarkering på glaspartier och stora glasytor en grundförutsättning.
Arbetsmiljö
I kontorsmiljöer och industrilokaler krävs ofta att glasytor i passager är markerade för att inte orsaka olyckor.
Skolor och förskolor
Särskilt barn rör sig snabbt och oförutsägbart. Tydlig kontrastmarkering minskar risken för kollisioner.
Om vi även kikar på övriga objekt där kontrastmarkeringar är vanligt förekommande, så hittar vi exempelvis:
– Glasräcken
– Glas i hissdörrar
– Glaspartier i innerdörrar
– Fönster i dörrar på brandsektioner
– Glasväggar i mötesrum
– Skyltar och informationstavlor av glas
Även temporära installationer av glas, exempelvis på byggarbetsplatser eller under renovering, kan behöva tillfälliga markeringar enligt arbetsmiljöföreskrifter.
Glasväggar är väl av säkerhetsglas – varför ska man då kontrastmarkera?
Det är en vanlig missuppfattning att säkerhetsglas inte behöver kontrastmarkeras. Visst, säkerhetsglas minskar risken för skärskador vid kross – men det förhindrar inte det faktum att folk kan gå rakt in i glaset. Den omedelbara risken är inte kross utan skador som uppstår vid själva krocken – brutna näsor, hjärnskakningar, eller fallskador som resultat av att en person tappar balansen.
Dessutom måste arbetsgivare och fastighetsägare säkerställa en trygg och tillgänglig miljö enligt både arbetsmiljölagstiftning och diskrimineringslagen (gällande tillgänglighet). Kontrastmarkering handlar därför inte bara om att förebygga fysiska skador – det handlar även om inkludering, ansvar och att uppfylla lagkrav.
Lagar och regler att ha i åtanke
Det finns inga enhetliga krav i en enda lagtext om att man behöver kontrastmarkera, men flera regelverk samverkar dock. De viktigaste är dessa:
Boverkets byggregler (BBR)
Främst avsnitten om tillgänglighet och användbarhet. Här anges att glasytor som kan misstas för öppningar ska markeras.
Tips! Läs mer om glas i byggnader och vad som gäller på Boverkets egna webbplats.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Till exempel AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning, där risker i den fysiska miljön ska minimeras.
Diskrimineringslagen
Denna säger att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inte får brista.
Svensk standard SS 914221
Innehåller detaljerade rekommendationer om utformning, placering och färgval av kontrastmarkeringar.
Internationella standarder (såsom ISO 21542:2011)
Ger riktlinjer för hur fysiska miljöer ska utformas för att vara tillgängliga.
I praktiken följer många arkitekter, glasmästare och projektledare dessa standarder även när det inte är ett strikt lagkrav – helt enkelt för att det är god praxis.
Storlek, färg och position på kontrastmarkering på glaspartier
Enligt rekommendationer från SS 914221 och andra branschstandarder bör en kontrastmarkering:
– Placeras på två höjder: cirka 850 mm och 1500 mm ovanför golvnivå, för att täcka både låg och hög siktlinje.
– Ha minst 50 mm höjd (för ränder eller band), alternativt ha tillräckligt stora symboler (t.ex. prickar eller logotyper med diameter på minst 30 mm).
– Skilja sig i kontrast mot bakgrunden. Det innebär att både färg och ljusstyrka ska avvika från den miljö som syns genom glaset.
– Ha en icke-reflekterande yta, så att markeringen syns även vid solljus, reflektion eller mörker.
– Vara beständig mot repor, UV-ljus och rengöring.
Det är också viktigt att tänka på att markeringarna syns från båda sidor av glaset. En vanlig lösning är att använda folie eller screentryck som appliceras på båda sidor, alternativt en laminerad inre markering.
Kombinera markering och design – gör något snyggt av det!
Det är ofta både smart och estetiskt tilltalande att slå två flugor i en smäll, genom att kombinera denna säkerhetsåtgärd med något snyggt! Kontrastmarkering behöver således inte vara en ful nödvändighet – den kan integreras i glasets formgivning. Många väljer att använda företagets logotyp, ett abstrakt mönster, dekorativa linjer eller till och med konstnärliga element.
Exempel på designanpassade kontrastmarkeringar:
– Sandblästrade eller etsade mönster i säkerhetsglas
– Folier i form av stiliserade träd, geometriska former eller vågmönster
– Screentryckta dekorelement i valfri färgskala
– Glasfilm med färggradienter eller halvtransparent struktur
Det finns också produkter på marknaden som kombinerar kontrast, integritetsskydd och solskydd i ett och samma element, vilket gör det möjligt att skapa glasytor med flera funktioner.
Att integrera säkerhetskraven i den arkitektoniska gestaltningen kan alltså skapa en vacker och genomtänkt miljö – där funktionen inte står i konflikt med form.
Avrundning – märk alltid upp dina glaspartier med kontrastmarkering!
Kontrastmarkeringar på glaspartier handlar om att förebygga olyckor, säkerställa tillgänglighet och uppfylla både juridiska och moraliska krav på säkerhet. De fungerar genom att ge ögat en visuell signal om att det finns ett fysiskt hinder, vilket är särskilt viktigt på genomskinliga ytor som dörrar, väggar och stora fönster.
Trots att glaspartier ofta är tillverkade i säkerhetsglas, räcker inte det för att förhindra skador. Därför är kontrastmarkering en nödvändig komponent i både nybyggnation och befintliga lokaler – inom kontor, industri, skolor, vårdmiljöer och flerbostadshus.
Regelverken som styr markeringen kommer från Boverket, Arbetsmiljöverket och svenska standarder, och tydliga riktlinjer finns för placering, utformning, färg och kontrast. Markeringarna kan med fördel anpassas till omgivningens arkitektur och användas som en designmöjlighet snarare än ett nödvändigt ont.
Att implementera korrekt kontrastmarkering är en relativt enkel åtgärd med stor effekt – både ur säkerhets- och designperspektiv.
Missa inte nästa artikel här på Informer, där vi faktiskt fortsätter inom samma ämne på sätt och vis, nämligen glasväggar som rumsavdelare!
